Varför revision?
Revisionen kan ses som en kvalitetssäkring av den information om de ekonomiska förhållanden som en näringsidkare (bolag eller förening) lämnar till marknaden i samband genom årsredovisningen. Detta bidrar till att bygga förtroende mellan näringsidkaren och intressenter såsom kunder, leverantörer och finansiärer, vilket skapar förutsättningar för goda affärer. Även myndigheter, däribland Bolagsverket, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, vill säkerställa att bokföringen utförs korrekt.
Revisorn granskar de ekonomiska förhållandena
En revisor är en person som har till uppgift att göra en revision av bolaget eller föreningen, det vill säga att oberoende granska och uttala sig om förhållandena i verksamheten. I sin revisionsberättelsekonstaterar revisorn om bokföringen går att lita på och intygar, om så är fallet, att den är uppställd enligt de krav som lagen anger och i enlighet med branschpraxis och god redovisningssed i stort.
Auktorisation och utbildning av revisorer
Vem som helst kan kalla sig revisor, men auktoriserade och godkända revisorer har sina titlar skyddade enligt revisorslagen (2001:883). I Sverige är det Revisorsnämnden (RN) som ansvarar för både auktorisation av revisorer och registrering av revisionsbolag. Kraven för att bli auktoriserad revisor är en avlagd ekonomie kandidatexamen om 180 högskolepoäng (120 poäng enligt det gamla systemet), tre års kvalificerad praktik samt en revisorsexamen hos RN.
Vart femte år granskar RN förutsättningarna för en revisor att erhålla fortsatt auktorisation eller godkännande. För detta krävs kontinuerlig vidareutbildning och iakttagande av god yrkessed. Den 1 juni 2013 togs möjligheten att bli godkänd revisor med revisorsexamen bort och det är sedan dess endast möjligt att bli auktoriserad revisor. En godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen innan lagändringen ska nu benämnas som auktoriserad revisor. Den som verkat som revisor innan lagändringen trädde i kraft, men som inte har avlagt revisorsexamen, behåller sin behörighet och benämns godkänd revisor.
Revisorsplikt i vissa fall
Kravet på att ha en revisor varierar med bolagets storlek samt med den juridiska form under vilken verksamheten bedrivs. Den 1 november 2010 avskaffades den lagstadgade revisorsplikten för mindre aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag i Sverige – en anpassning till europeiska förhållanden. Dessa bolag kan numera välja bort revisor i bolagsordningen. Förutsättningen är att bolaget uppfyller två av tre kriterier; nettoomsättning under 3 miljoner kronor, max 1,5 miljon i balansomslutning och högst tre anställda. Någon revisionsberättelse behöver då inte skickas in tillsammans med årsredovisningen till Bolagsverket. Har bolaget ändå behov av att kunna kvalitetssäkra redovisningen är det möjligt att låta en auktoriserad redovisningskonsult upprätta en så kallad bokslutsrapport.
För större aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag kvarstår kravet på auktoriserad eller godkänd revisor. Alternativt kan ett helt revisionsbolag utses till revisor, under förutsättning att det är registrerat hos RN. För de största företagen med någon av dessa bolagsformer gäller ett stärkt krav på revisorn, som måste ha avlagt revisorsexamen och vara auktoriserad av RN. Har ett registrerat revisionsbolag valts ska den huvudansvariga revisorn i dessa fall vara auktoriserad revisor.
Ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar, har krav på revisor. Kravet gäller även för ideella föreningar som är bokföringsskyldiga på grund av näringsverksamhet. I de flesta föreningar utses vid föreningsstämman en medlem i föreningen till förtroendevald revisor, en så kallad lekmannarevisor. Större föreningar måste anmäla revisorn till Bolagsverket.