Ett räkenskapsår är den period som en verksamhets eller rörelses bokföring omfattar och som avslutas med ett bokslut och en årsredovisning. Det är normalt ett kalenderår men kan även vara kortare eller längre, dock 18 månader som längst. Dagen då räkenskapsåret avslutas kallas för balansdag.
Det år som en verksamhet startar stämmer räkenskapsåret inte alltid överens med kalenderåret. Därför finns möjligheten att förlänga räkenskapsåret med upp till sex månader för att räkenskapsåret ska kunna komma i fas med kalenderåret. Räkenskapsåret kan också läggas om om särskilda skäl finns och omläggningen blir godkänd av Skatteverket. Då får räkenskapsåret både förkortas och förlängas.
Enskilda näringsidkare, handelsbolag med fysiska delägare och samfällighetsförvaltande juridiska personer ska ha kalenderåret som räkenskapsår. Andra bolagsformer får tillämpa brutet räkenskapsår.
Företag med flera verksamheter eller flera företag i en koncern måste ha samma räkenskapsår.
Om ett räkenskapsår inte följer kalenderåret kallas det för brutet räkenskapsår. Aktiebolag, ideella och ekonomiska föreningar eller handelsbolag med enbart juridiska delägare får ha brutet räkenskapsår. Det är vanligt för verksamheter som är säsongsbundna, så som exempelvis rörelser som bedriver skidorter och jordbruk, att ha brutna räkenskapsår.
Ett brutet räkenskapsår ska omfatta 12 månader, börja den första dagen i en kalendermånad och avslutas den sista dagen i en kalendermånad.
Gamla webbläsare har bara delvis stöd för ny teknik och ger inte webbplatsen en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner en annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock moderna webbläsare som fungerar bra!