God redovisningssed kan enklast beskrivas som att gällande redovisningslagar och vedertagen praxis ska följas. Vedertagen praxis kan förklaras som ofta använd eller allmänt accepterat tillvägagångssätt och det är Bokföringsnämnden som har det övergripliga ansvaret för utvecklingen av vad god redovisningssed är.
I årsredovisningslagen och bokföringslagen finns det inga direkta regler för hur en redovisning ska upprättas eller vilka delar den ska innehålla. Däremot ska de följa rekommendationer från normgivande organ så som BFN (Bokföringsnämnden), SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) och FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samt andra standarder som exempelvis de från IASB (International Accounting Standards Board).
SRF och FAR har tillsammans tagit fram ett normsystem som ligger som grund för god redovisningssed för att standardisera hur svensk redovisning ska gå till. Detta system kallas för Reko och innehåller information om vad god sed vid utförande av redovisningstjänster innebär.
Vid räkenskapsårets slut granskas årsredovisningen av revisorer för att kontrollera att allt har gått rätt till vid bokföringen. En viktig del i denna granskning är att se om bokföringen har skett enligt god redovisningssed. Har god redovisningssed inte tillämpats, måste företaget stå till svars för detta vilket i värsta fall kan leda till böter.
Gamla webbläsare har bara delvis stöd för ny teknik och ger inte webbplatsen en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner en annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock moderna webbläsare som fungerar bra!