Redovisningens två grenar: extern och intern redovisning
Redovisningens syfte är att dokumentera och sammanställa relevant information som rör företagets resultat och ställning vid en viss tidpunkt. Redovisningen ska se till att företagets såväl interna som externa intressenter får åtkomst till den information de behöver. Det finns därför två grenar inom redovisning, extern redovisning och intern redovisning.
Extern redovisning kallas i lag för affärsredovisning och syftar till att ge företagets externa intressenter information om ett företags resultat och ställning under en bestämd period. Den interna redovisningen syftar framförallt på att ge information rörande framtiden till de som arbetar inom företaget.
Extern redovisning riktar sig till externa intressenter
Extern redovisning är till för att tillhandahålla information till de externa intressenterna, så som aktieägare, långivare, investerare, Skatteverket och analytiker. Extern redovisning ska registrera företagets affärshändelser. Det betyder att alla händelser som medför en direkt förändring i balansräkningen ska registreras och rapporteras i den externa redovisningen så att de externa intressenterna kan ta del av informationen.
Den externa redovisningen omfattar bokföring, årsredovisning och i vissa fall även koncernredovisning. Den ska främst utmynna i en resultaträkning och en balansräkning per år, och i vissa fall även i en kassaflödesanalys. I vissa fall, exempelvis för börsnoterade företag, ställs krav att rapportera oftare än årsvis, exempelvis varje kvartal.
Extern redovisning är reglerad i lag
Den externa redovisningsinformationen är reglerad lagmässigt. Civillagstiftningen och skattelagstiftningen reglerar vilken typ av, samt när, information ska lämnas till de externa intressenterna. Under civillagstiftningen faller bland annat årsredovisningslagen (1995:1554) och bokföringslagen (1999:1078). Årsredovisningslagen reglerar bland annat innehållet i delårsrapporter och årsredovisningar och när de ska lämnas in.