Periodiseringsfond

Periodiseringsfonder används för att jämna ut

Ett företag kan vilja jämna ut resultaten över flera år genom att minska det skattemässiga resultat under de år som det gått med vinst. Detta kan göras genom att upprätta en periodiseringsfond, där företaget avsätter pengar för att sedan kunna ha dem tillhanda vid ett senare tillfälle. När periodiseringsfonden upplöses tas den upp som en intäkt i resultaträkningen och ökar då det redovisade resultatet.

Hur mycket pengar får avsättas till en periodiseringsfond?

Hur mycket pengar som får sättas i fonden beror på vad för företag det rör sig om. Juridiska personer får max sätta av 25 % av inkomsten, medan fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag samt enskilda näringsidkare får göra avdrag med högst 30 % av inkomsten. Juridiska personer måste även ta upp en schablonintäkt baserad på periodiseringsfonderna vid årets ingång till beskattning.

Återföring av fond

Periodiseringsfonderna återförs till verksamhetens bokföring för beskattning i bestämd ordning, vilket betyder att den fond som är äldst återförs först. Varje års avsättning behandlas som en egen fond. Periodiseringsfonden ska återföras till beskattning inom sex taxeringsår. Periodiseringsfonder har ingen räntekostnad och behöver inte visas i den dagliga bokföringen, utan syns endast i deklarationen.

Bokföring av periodiseringsfonder

Vid upprättning av en periodiseringsfond tas den upp i resultaträkningen som en kostnad under avsättning till periodiseringsfonder och motkonteras under obeskattade reserver i balansräkningen. Alltså krediteras ett konto i kontoklass 21 och debiteras i ett konto i kontoklass 88.

När en periodiseringsfond upplöses tas den upp som en intäkt i resultaträkningen och minskar med samma belopp under obeskattade reserver i balansräkningen, alltså debiteras ett konto i kontoklass 21 och ett konto i kontoklass 88 krediteras.