Obligation

En obligation är en fordran

En obligation är ett räntebärande skuldebrev som ger avkastning i form av ränta. Vid köp av en obligation lånar du ut pengar till utgivaren av obligationen, och blir därmed ägare av skuldebrevet. Utgivaren av en obligation kallas emittent, vilken kan vara staten, hypoteksinstitut, banker, kommuner och företag. Som privatperson kan du köpa privat- eller premieobligationer. Den tidsperiod som pengarna lånas ut, det vill säga den tid som en obligation löper, kallas löptid. Löptiden varierar mellan olika obligationer.

Privatobligationer

Det finns två typer av privatobligationer; kupongobligationer och nollkupongobligationer. Privatobligationer löper mellan ett och tio år och har en fast förfallodag, det vill säga en fast löptid.

En kupongobligation är ett räntebärande värdepapper som ger periodiska räntebetalningar. Det betyder att emittenten är skyldig att betala ränta till köparen, vilket kallas kupong. Hur tätt kupongutbetalningar sker skiljer sig mellan olika obligationer. En del obligationer betalar kupong en gång per år medan andra betalar halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis.

En nollkupongobligation kallas ofta för nollkupongare och är en typ av obligation som inte löper med någon nominell ränta alls. Räntepengarna delas inte ut löpande, som för en kupongobligation. I stället betalas räntan ut en enda gång, när löptiden för obligationen har gått ut.

Premieobligationer

Premieobligationer är statens sätt att låna pengar av allmänheten. Riksgälden är den statliga myndighet som i Sverige tillhandahåller administrationen av premieobligationer. Premieobligationer är numrerade som lottsedlar och fungerar som en lott med garanterad ränta. Räntan samlas i en pott och lottas ut bland innehavarna i form av skattefria dragningsvinster två till sex gånger per år. Det krävs att du köper ett bestämt antal obligationer i nummerföljd för att vara garanterad en viss avkastning, det vill säga en garanterad vinst. Hur mycket som lottas ut i de återkommande dragningarna bestäms av den aktuella marknadsräntan.

Skillnad mellan obligationer och aktier

Den största skillnaden mellan obligationer och aktier är att obligationer är skulder, medan aktier är eget kapital. Vid köp av aktier, det vill säga eget kapital, blir en investerare ägare i ett företag. Det innebär att ägaren har rösträtt, samt rätt att ta del av framtida vinstutdelningar. Genom att köpa obligationer, det vill säga skuld, blir investeraren en kreditgivare till företaget. En av de största fördelarna med att vara kreditgivare är att en kreditgivare har förtur till företagets tillgångar. Det innebär att om företaget skulle träda i likvidation kommer en obligationsinnehavare att få betalt före en aktieägare. Däremot har en obligationsinnehavare inte rätt till en del av företagets eventuella vinst. Generellt kan därmed sägas att obligationer är mindre riskfyllda än aktier, men å andra sidan ger de lägre avkastning än aktier.

Fördelar och nacklelar med obligationer

Obligationer har flera fördelar. Dels kan det argumenteras för att de innebär en trygg och säker placering, med lägre risk jämfört med aktier. Om obligationen behålls ända fram till förfallodagen vet du dessutom exakt vad räntan blir. Dessutom är pengarna inte bundna eftersom en marknadsnoterad obligation alltid kan säljas.

Det kan hävdas att en av nackdelarna med obligationer är att de i regel inte ger lika hög avkastning som aktier. Dessutom är du inte garanterad att få tillbaka insatsen vid försäljning innan förfallodagen. Ytterligare en nackdel är att en avgift tas ut vid köp och försäljning av obligationer.

Vad bestämmer räntan på en obligation?

Det finns ett flertal faktorer som påverkar en obligations ränta. En faktor är inflationen. Om inflationen stiger, så stiger marknadsräntorna, vilket indirekt påverkar en obligations värde. En annan faktor som påverkar räntan på en obligation är kreditvärdigheten på företaget som emitterar obligationen. Ytterligare en faktor som bidrar till att bestämma räntan är obligationens löptid. Som regel gäller det att ju längre löptid desto högre ränta.