Bokföringsskyldighet

Vilka innefattas av bokföringsskyldigheten?

Enligt bokföringslagen är alla juridiska personer, det vill säga aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar bokföringsskyldiga. Skyldigheten gäller även fysiska personer som bedriver enskild näringsverksamhet (enskild firma).

Vad innebär bokföringsskyldigheten?

Bokföringsskyldigheten innebär att alla företag ska bokföra sina affärshändelser löpande i en grundbok och huvudbok. Det innebär att bokföringen ska ske löpande i kronologisk och systematisk ordning. Alla kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast nästföljande arbetsdag, och övriga affärshändelser så snart som möjligt. Det ska även finnas underlag för alla affärshändelser, så kallade verifikationer. Redovisningsvalutan är svenska kronor. Dock kan det vara bra att poängtera att vissa aktiebolag och ekonomiska föreningar får använda sig av euro.

Bokföringsskyldigheten säger även att all bokföring ska ske i enlighet med god redovisningssed, och att alla affärshändelser ska sparas i minst sju år.

När inträder bokföringsskyldigheten?

För juridiska personer inträder bokföringsskyldigheten om värdet av företagets tillgångar överstiger en och en halv miljon. Då inträder den direkt vid den juridiska personens bildande. Om tillgångarna inte överstiger gränsvärdet på en och en halv miljon, inträder bokföringsskyldigheten från det kalenderår som tillgångarna har nått gränsvärdet. För stiftelser gäller samma regler som för juridiska personer.

För fysiska personer som bedriver näringsverksamhet gäller bokföringsskyldigheten direkt från den dagen som den enskilda näringsverksamheten bildas.

Bokföringsskyldigheten kan upphöra

Om värdet av tillgångarna hos både juridiska personer och stiftelser inte har nått upp till gränsbeloppet under de senaste tre åren, upphör bokföringsskyldigheten.

Staten, kommuner, landsting, regionförbund, konkursbon och stiftelser vars tillgångar ska avses användas till förmån för vissa fysiska personer omfattas inte av bokföringsskyldigheten.